Badhus

Jag har hittills aldrig tagit mig iväg till ett badhus med Räkan men nu tänkte jag att vi skulle göra det. Att det kanske är dags. På nåt sätt.
Mitt stackars barn fick aldrig gå på babysim... (Vilket jag var fullständigt övertygad om under precis hela graviditeten att hon skulle göra)

JAAAAAAAAADÅ, VI ska gå på babysim (hände INTE ) och VI ska bara mysa och mumsa och vara så harmoniska bebis och jag fast det är bara vi. (Ibland var vi harmoniska dock).
VI ska ha en sån där trygg och stabil ensam-mamma-dotter-familj och mitt barn kommer vara så tryggt och klokt och lära sig gå vid 4 månaders ålder FAST hennes pappa inte är närvarande 24-7 under uppväxten. Hon kommer kunna skriva sitt namn och åka skridskor vid två års ålder och det är VI mot världen...Parentes (Ungen gick vid 15 månader- LAT! Har fortfarande sparsamt med hår och har inte varit på badhus vid 3,5 års ålder...åker ej heller skridskor)

Men hon är

• social
• glad
• och pratsam
• kan snacka omkull vem som helst
• resonerar
• kan fler fjärilsarter än sin mamma (mamman kan: nässel, påfågel citron, punkt. Så det är ingen merit egentligen) och
• är den mest ljuvliga varelse du kan tänka dig
• emellanåt.

Fortsätter på inslagen bana.

Badhus

Hon blev eld och lågor när jag, sådär i ett infall, hävde ur mig att vi till helgen skulle åka till badhuset.

Note to self: Barn har minne som elefanter och blir ledsna om presenterade ogenomtänkta planer delges och sen inte genomförs. Vänligen placera kroppshydda i bikini och lek i nerkissat klor en och annan timme i helgen.

Här kommer således mina tankar kring badhus, vilka började spinna då jag sagt till K att;
"Visst absolutely baby..big adventure coming up...."

Mina badhusupplevelser:
(En sammanfattning)

• Ganska mycket badhus med kärnfamilj under uppväxtåren
• Trevligt
• Dusch efteråt med mamma- inte trevligt. Av fler anledningar.

1) Fick aldrig sitta under de där kranarna ni vet. Plåtbänkarna med hål och massa kranar (för att skölja ur badkläder?) Det fanns, som det hette, "baciller där". Jag vet inte...än idag. Jag ville i alla fall sitta där. Men fick inte. Trauma.

2) Fick inte springa i duschutrymmet eller i badhallen. VILLE!

3) Tyckte (och tycker) att bastun "luktade" illa. Det räckte med att nån öppnade dörren så fick jag panik. Varm, ångande, kvävande luft...urk...kan idag sitta tio minuter dock. Men det är MAX!

4) Duschandet efteråt. Jag tror det var här jag bestämde mig för att ALDRIG bli lesbisk. Vad mycket fula kvinnokroppar det finns! Rynkiga stjärtar som bara är just RYNK, blåådrigt, långa skinkor, långa bröst och bikinilinjer utav Guds nåde. Inga badkläder i bastun frun..JAHA det var dina mormorstrosor till könshår- my mistake.

5) Jag gillar inte lukten av klor. Klinskt. Tandläkare? Klor-Fluor? Som om något är dött och besudlat. Vi dödar det mer. Med klor!

6)Det är skitkallt att kliva i bassängen- går på tå tills det är no return. Lider!

En av mina vänner levde i tron att alla tjejer i omklädningsrummen på badhus var/såg ut som cheerleaders men jag slog hål på den illusionen snabbt då jag ingående berättade om ofilade fötter och långa gula tånaglar och stjärtar som skulle få fan själv att backa. Han i sin tur kontrade med att delge mig om männen i omkädningsrum som utan betänkligheter kammar håret med paketet till allmän beskådning (huvudhåret tar jag för givet). Han informerade om män som gladeligen låter det satans paketet dingla fritt då de spatserar över (med handduken över axeln) till kompisen som har skåpet i gången bredvid och män som börjar med att ta på sig strumporna...

Skyl er människor säger jag!

Jag är inte speciellt pryd (lite kanske) men det finns en tid och en plats för nakenhet och den är definitivt inte i badhusets omklädningsrum.

Så är det bara.