Jag är stabil. För första gången på länge. Hur lät det? Inte så bra va? Ja menar bara att ja för första gången på länge inte åker berg- och dalbana i ett galet tempo och det är SÅ skönt att bara guppa på vågorna. Är det såhär vanligt folk har det? Knäcker de inte sönder och samman varje höst vinter och en liten bit in på våren? Lucky them dårå. I´m with you nurå.
Min dotter är fantastisk. Jag älskar hur hon mosar sig in på toa i sin prinsessklänning och skriker: "Flytta pårej, prinsessan måste pinka!" (Tack Ks morfar! ...Fast han brukar väl kanske inte skrika att han är prinsessa men ordet pinka förekommer i hans vokabulär) Jag älskar att leka affär med lillan och på frågan om vad morötterna kostar få svaret 29 meter. Jag älskar när hon spänner ögonen i mig och säger att hon minsann "säger till mig på skärpen" Och jag älskar när hon vägrar lyssna till sitt tilltalsnamn för hon heter FAKTISKT Askungen! Jag älskar att lyssna till hennes visor, egenhändigt komponerade.
"Farmor har stora händer och pappa määääääääää. Mamma har stora händer och troooooooooosor"
Jag tycker fortfarande att folk kan gå hem när ja ska gå på stan för ALLA siktar på vagnen och tycker att JAG ska flytta på mig.
"Hej CP, tycker du att det är motiverat att ni fortsätter gå 4 i bredd vid möte" vill ja skrika men det gör jag inte. Jag är så väluppfostrad. Ibland kör ja på folks hälar med flit. De får skylla sig själva när de gör "fula" omkörningar.
Jag är kär i Lily Allen Jag är kär i mina vänner Jag är kär i mina vänners upplevelser. En av mina finaste vänner har funnit lyckan i en man. Ja med. Fast ändå inte.
Jag: Gnäll-gnäll-gnäll. Skare vaaaaaaaa så här? Gnäll-gnäll-gnäll, det häääääänder ju inge! Linda: (kvittrar) Var och en är ansvarig för sin egen lycka. Jag: (tystnad) harkel...hrmph...
Alltså ibland känner man lite att man vill skrika att man faktiskt åker genom en tunnel eller att det är hörbarhet nolla for no particular reason. Fast det gör man inte. Man garvar faktiskt och säger "Jaaaaaaaaa...jag VET".
Fast först säger man "Men va fan äre med dig din jävla häxa? Det där känns inte ett skit stöttande. Nu gnäller ja vilket är min fulla rätt och du är så vänlig och lyssnar tills jag behagar bli på bra humör igen dårå-käj?".
"Bete dig" (som Daniel skulle sagt på halländska). Han har verkligen rätt i det och jag jobbar verkligen på det (???) men det går inte så bra. Eller ibland går det bra. Om det inte är vin inblandat. För då går det inte. Eller så dramatiserar ja lite. Det kanske inte är så farligt.*Denial* Ja vet inte. Faktiskt. Jag tror att vin och förvirrad och ansträngd livssituation skulle kunna tänkas vara en yttepyttedålig kombo men ja vet inte. Som sagt.
Jag var i Halmstad för ett tag sen. Där träffade jag hunken från i somras. (Ni vet han som ja typ aldrig mer skulle mejla, ringa eller messa. Fast ja har inte mejlat honom. Och inte ringt heller sen den där katastrofkvällen på Harrys). Så därför, eftersom jag aldrig mer skulle höra av mig till honom, messade ja honom och annonserade min närvaro i Gesslestad under vår lugna softish fredagkväll dagen innan Halloweenfesten skulle gå av stapeln. Nu pratar jag alltså om den kvällen när vi bara skulle ta lite vin och kanske gå till Harrys en snabbsväng och kolla lite. Såklart skulle det bli lugnt! Vi ville ju vara fräscha och fina till Halloween liksom. Sen drack ja lite Jäger och lite Minttu och 12 000 cider eftersom ja va mätt på vinet vi hinkat innan. Och så messade vi lite till, ja och Hunken. Och ringde lite.
Och sen vet ja inte men han tog kanske en svindyr taxi från nån bonnfest utanför Halmstad till vår fest och sen va vi väl typ så där kära (fulla) som vi va i somras när vi träffades och sen va vi väl på lördag morgon ungefär lite mer bakis (fulla) än va vi var när vi träffades en bakiskväll i somras. Och sen skulle vi höras under lördagkvällen men det gjorde vi väl inte. Eller ja messade nog ett, eller två eller fyra mess kanske som aldrig besvarades så sen fortsatte jag och Daniel festa på nån fest långt bortanför stan där alla va typ 20 (utom vi som är lite äldre) och roligt utklädda och han zombien med fina näsan va jättemysig och hångla med men var tvungen att åka hem för klockan var inte alls typ 12 (som jag trodde) utan snarare typ halvfyra.
...Så då hånglade ja nog med nån annan kanske (eftersom han andra åkte alltså) eller hur det nu blev. Och sen åkte vi hem i samlad trupp tror ja och det var typ ingen taxi (som jag trodde) utan nåns kompis som körde fast när vi kom tillbaka till stan fick vi åka ut på vischan igen för någon hade inte sina nycklar med sig och alla åkte med tillbaka och några av oss sov i bilen och sen letade vi efter nycklar på festen som fortfarande va igång eller hade slutat och sen va ja nog hemma vid 6 tror ja.
För en tid sedan hade ja en diskussion med en vän gällande kondominköp. Vi enades om att det är en rätt skämmig och jobbig grej och jag var så tacksam att jag aldrig i mitt 36-åriga liv åkt på det där jobbiga inhandladet. Inte mitt bord liksom. (Ja och sen blev ja kanske med barn men en gång är ingen gång).
Vi flippade ganska snart i diskussionen och började lista saker som inte ska köpas samtidigt som kondomer. Kassapersonalen skulle möjligtvis kunna få en konstig bild av dig om du inte tänker dig för vid kondomshoppingtillfället och det vill man inte, gud förbjude.
Det är rätt märkligt vilka fysiska små busstreck som kan uppstå då man tänker för mycket. En vän till mig fick innan sitt "ras" hyggligt selektiv hörsel. Hörde inte nåt. Och det va inget fysiskt fel. Man skulle kunna tänka sig att ett synfel tyder på att det finns saker i mitt liv jag inte vill se. No shit Sherlock. Hjälp nära förestående nu. Skönt.
Jag o K ska göra köttfärssås. Eller ja kan göra den själv. Hon kan väl bara leka på sitt rum. Trött är ja. Phoenix rising. Eventually. Så ja...Lite VM i självömkan här. Fast ja tänker inte be om ursäkt för det. Lite kanske. Nej.
Varför tror jag att jag tycker om Markus Krunegård? Varför blev ja jätteglad när jag såg hans album på "Spottan"? Jaaaaaa, Markus- häääär ska lyssnas.
Nu undrar jag varför ligger ja i sängen och lyssnar på detta? Han suger ju. Eller jag vet inte. Ibland är det så dåligt så ja vill ta självmord men ibland glimmar han till. Knepigt det där... Som alla andra har han ju sina stunder. Sina små stunder.
Men den här funkar ju. Gammalt godis. Slutsekunderna regerar. Likt en textad film för döva (someone´s knocking on the door, loud music playing etc.) delger ja slutstrofen i låten om du inte orkar kolla klippet.
"Jag ser tillbaks på mörka moln som heter ånger sorg och skam, de kanske krossar mig en dag men tills dess vare ja som vann"
En av de mest populära produkterna i shoppen är presentkort till H&M. Här kan du få skickat ett presentkort på 100 kr som du kan handla för i H&M. Du kan få presentkortet för bara 54 000 poäng!
När man tänker på att du redan har 0 på ditt konto, så är du faktiskt inte särskilt långt från att få ett presentkort
Är du nyfiken efter att se hur du kan tjäna extra poäng - helt gratis - så besök vår guide .Med varma hälsningar- PointShop.se
Nu har jag sannerligen inte tid att sitta här längre. Jag har ju noll poäng (d.v.s snart 54 000) så nu gäller det att rappa på lite här. Eller att ja kanske SKITER it? Okej?
Jag älskar den här låten. Och videon med. Fast jag är väldigt rädd för tjejen i videon. Huvudet ner och fötterna upp.
Som det kardinalmongo jag är (bra ord där, ett ord av rang t.o.m. tackarrrrrrrrrrrrr) eller snarare har varit inser jag att det finns en del att jobba på. Som måste jobbas på. Imorrn ska ja be om hjälp. Det är det värsta jag vet. Håll en tumme tack.
Idag är det VM i idiot tror ja. Överlag. Alla och allt inkluderat. Jag vill ha sönder nåt. Kasta varenda tallrik i golvet, sula glas i väggen, sparka in Ks leksaker i väggen. Jag vill flå mig själv, rulla mig i salt och sedermera pissa på mig själv. Masochist javisst, för det räcker inte som det är.
JAG VILL GÖRA OM! Allt. Det här blev inge bra. Vart säger man upp sig? Aje. I själen.
Up in the air, just above the clouds Looking out the window Oh what a beautiful sight Up in the air, way above the ground Unplug my ears and think What a terrible sound
That the engines make, it don't seem right Being here it don't make no sense to me though I'm up in the air I can go anywhere, up in the air
Up in the air in an old machine Black clouds, rain, thunder outside What a beautiful sight Up in the air, cheating on gravity But I'm stuck, stuck in this shell of steel It ain't place for me
The noise that the engines make It don't seem right<--------happygolucky-del Being here it don't make no sense to me Although I'm up in the air I can go anywhere, but then I see
-The fine line between space and the atmosphere<-------------braaaaa parti där And suddenly everything makes sense to me I could go anywhere, without a shell or a care
And when the aeroplane breaks in half<------------------Mycket bra temposwitch Just leave your body behind Then we could all float around, no run and hide No worries up there, save the treasure you've found It's all yours to keep, in the air - don't be scared
-Johnossi
Välkommen underbara höst! Nämennämen? Lös min ironi igenom? Det var verkligen inte meningen. Pffffffff...
Nu ska ja frossa lite till i Johnossi. Och äta en pall choklad. Och bara vara så jävla emo. Eller sova. Väck mig 28e så ja hinner packa innan ja drar till Halmstad. Jag ska få andas i 4 dagar. Snart!
När min favvo-brat la upp ledsen gubbe i sin fb-status ville jag naturligtvis (som den hobbypsykolog jag är) reda ut tråkigheterna.
-Ooooh no! Varför ledsen?
-Bögdatorn bara fladdrar med muspekaren. Duschade och petade på datorn nakenfis och blöt
-Skrattar högt
-Skitkul
-Ja det äre. Varför måste man nakenfispilla på dator när man är blöt?
-Nej jag vet inte. Vet inte vart det kan ha smygit in heller för den e ju torr utanpå nu. Skadas ingen elektronik så dunstar det väl till imorgon
-Men vaddå? Dröp det om dig? Orka springa omkring naken och dyngsur? KALLT!
-Jag vet inte om du har nån luftsluss med högtryck men går jag ur duschen så rinner det om mig
-*Skrattar så ja gråter* Torka dig när du kliver ur duschen! Äre svårt eller?
-Tycker nog mest det är förbannat trist å stå och torka och så blir det ojämnt. Brukar göra annat under tiden så sköter det sig själv. Men det e ju tydligen inte så bra.
-Ojämnt?
Här nånstans bryter jag fullständigt ihop av skratt men får i allafall fram ett frieri (chattledes) Han har inte besvarat det så datorn kanske kortslöt dårå.
Jag har hittills aldrig tagit mig iväg till ett badhus med Räkan men nu tänkte jag att vi skulle göra det. Att det kanske är dags. På nåt sätt. Mitt stackars barn fick aldrig gå på babysim... (Vilket jag var fullständigt övertygad om under precis hela graviditeten att hon skulle göra)
JAAAAAAAAADÅ, VI ska gå på babysim (hände INTE ) och VI ska bara mysa och mumsa och vara så harmoniska bebis och jag fast det är bara vi. (Ibland var vi harmoniska dock). VI ska ha en sån där trygg och stabil ensam-mamma-dotter-familj och mitt barn kommer vara så tryggt och klokt och lära sig gå vid 4 månaders ålder FAST hennes pappa inte är närvarande 24-7 under uppväxten. Hon kommer kunna skriva sitt namn och åka skridskor vid två års ålder och det är VI mot världen...Parentes (Ungen gick vid 15 månader- LAT! Har fortfarande sparsamt med hår och har inte varit på badhus vid 3,5 års ålder...åker ej heller skridskor)
Men hon är
social
glad
och pratsam
kan snacka omkull vem som helst
resonerar
kan fler fjärilsarter än sin mamma (mamman kan: nässel, påfågel citron, punkt. Så det är ingen merit egentligen) och
är den mest ljuvliga varelse du kan tänka dig
emellanåt.
Fortsätter på inslagen bana.
Badhus
Hon blev eld och lågor när jag, sådär i ett infall, hävde ur mig att vi till helgen skulle åka till badhuset.
Note to self: Barn har minne som elefanter och blir ledsna om presenterade ogenomtänkta planer delges och sen inte genomförs. Vänligen placera kroppshydda i bikini och lek i nerkissat klor en och annan timme i helgen.
Här kommer således mina tankar kring badhus, vilka började spinna då jag sagt till K att; "Visst absolutely baby..big adventure coming up...."
Mina badhusupplevelser: (En sammanfattning)
Ganska mycket badhus med kärnfamilj under uppväxtåren
Trevligt
Dusch efteråt med mamma- inte trevligt. Av fler anledningar.
1) Fick aldrig sitta under de där kranarna ni vet. Plåtbänkarna med hål och massa kranar (för att skölja ur badkläder?) Det fanns, som det hette, "baciller där". Jag vet inte...än idag. Jag ville i alla fall sitta där. Men fick inte. Trauma.
2) Fick inte springa i duschutrymmet eller i badhallen. VILLE!
3) Tyckte (och tycker) att bastun "luktade" illa. Det räckte med att nån öppnade dörren så fick jag panik. Varm, ångande, kvävande luft...urk...kan idag sitta tio minuter dock. Men det är MAX!
4) Duschandet efteråt. Jag tror det var här jag bestämde mig för att ALDRIG bli lesbisk. Vad mycket fula kvinnokroppar det finns! Rynkiga stjärtar som bara är just RYNK, blåådrigt, långa skinkor, långa bröst och bikinilinjer utav Guds nåde. Inga badkläder i bastun frun..JAHA det var dina mormorstrosor till könshår- my mistake.
5) Jag gillar inte lukten av klor. Klinskt. Tandläkare? Klor-Fluor? Som om något är dött och besudlat. Vi dödar det mer. Med klor!
6)Det är skitkallt att kliva i bassängen- går på tå tills det är no return. Lider!
En av mina vänner levde i tron att alla tjejer i omklädningsrummen på badhus var/såg ut som cheerleaders men jag slog hål på den illusionen snabbt då jag ingående berättade om ofilade fötter och långa gula tånaglar och stjärtar som skulle få fan själv att backa. Han i sin tur kontrade med att delge mig om männen i omkädningsrum som utan betänkligheter kammar håret med paketet till allmän beskådning (huvudhåret tar jag för givet). Han informerade om män som gladeligen låter det satans paketet dingla fritt då de spatserar över (med handduken över axeln) till kompisen som har skåpet i gången bredvid och män som börjar med att ta på sig strumporna...
Skyl er människor säger jag!
Jag är inte speciellt pryd (lite kanske) men det finns en tid och en plats för nakenhet och den är definitivt inte i badhusets omklädningsrum.
Han ska bli ambulansförare. Fast han tycker det är läskigt med katetrar och annat stuff man kan åka på att behöva styra upp. Go you!
Jag drabbas nästan av samma ångest som mina vänner i pluggvärlden. Jag kan lätt återuppleva känslan av två dagar före tenta
-FAN JA KAN INGENTING! -VA HAR JAG GETT MIG IN PÅ? -VAFAN GICK JAG UUUUT I HELGEN FÖR? -JAG KOMMER TOKFLUNKA!! -MEN ORKA OMTENTA -KANSKE BORDE HOPPA AV...........................? AA...eller NÄÄÄ... -EN OMTENTA ÄR INTE HELA VÄRLDEN-FAKTISKT!
(Aa, ska vara Caps lock...skriker inombords)
Sen det värsta. Sitta i nån gigantisk aula med en Snickers på bordet, asmycket blyertsstift redo , vatten i flaska, noll stycken mobil, noll facebook...och sen drar det igång
Varsågoda och börja... I AM DEATH- HERE TO GET YOU!
Läser frågorna. En gång. Två gånger. Tre gånger. Hör pennorna raspa överallt. VAFAN SKRIVER DE? Jag har inte fattat nåt tydligen! Obviously! SOM FAN!
Börjar med fråga tre. Försiktigt. Trevande. Brett. Redogör. Lite. Går loss. Skriver som fan! Förbrukar så mycket kladdpapper att jag måste idka välgörenhet och köpa tretusen regnskogsträd av nån på torget till jul. Nån som hugger en i färgglad jacka med en pärm under armen, som säger:
- Hej...har du barn? Du vill väl save the world så ditt barn kan växa upp med luft att andas eller? Autogiro 12 000 i måndaden. Typ.
Tackartackar! -Aa, ja är på cause I´m a tentasvin.
Fråga 5: Jag är jag påläst. Vet vad jag snackar om. Och fråga 11 likaså. Och sen har jag slutligen svarat på allt.
Förutom möjligtvis fråga 6 där jag bara flummade nåt osammanhängande.
HA! Done!
Eeeh...klockan är 10.20...vi har skrivtid till 12...bläddrar läser igenom...petar naglar...äter upp min Snickers...tittar på klockan. En stund. Den går oerhört sakta. Fyller på min stiftpenna med fräscha stift. Skrapar blyertsgrått från mitt sudd. Läser igenom frågorna. Igen. Får tentaångest. Igen. Läser mina svar. Ångesten är brutal. JAG SNACKAR BARA SKIT men FINE, GODDAMMIT!
Reser mig upp Kl 10.30. För då får man gå...
Hela aulan tittar. My ass looks nice-THANK GOD.
Jag vet inte.Ibland är jag frestad att plugga igen. Göra klart. Få en examen. Men det är skitsvårt att hinna allt det där festandet om man har barn ju.
Är inte det talande så säg? Jag frågade en av mina vänner häromdagen vad det var frågan om.
-Jag går bara runt och ler. Sådär så jag nästan får ont i käkarna. Det känns som sockerdricka i magen och jag vill bara fnissa. Utan nån speciell anledning.
-Mm..fast du är väl på toppen av din manodepressivitet just nu dårå.
Såklart. Så måste det ju vara. Men jag börjar bli en hejare på att parera rasen nu. Bättre och bättre på att vända destruktivt tänk börjar jag bli. Och nederlagen kommer inte åt mig på samma sätt som de gjorde för säg 6-7 år sen. Är det personlig utveckling?
Det här kändes SANNERLIGEN väldigt osvenskt. "Allt är finare än Tarzan och toppen, jag är genuint lycklig och jag är stark som en oxe. Förvisso. Men det är klart, det börjar ju bli väldigt kallt nu förstås. Bara 4 grader imorse. Och ingen mössa*
Raring från google. Tror jag vet percis hur han känner sig. "Ni kan inte ta mig"...typ
Det är verkligen en underbar höstförmiddag mina vänner.
Jag är ganska nyligen hemkommen från dejt med min snygga tandläkare Pelle. Han skulle borra i och laga min visdomstandsabissing för den ringa summan av 650 SEK. (150 kr av intjänad rabatt avdragen). Och det fick han.
Som den krigare jag är skippade vi bedövning och så gjorde vi det. Lagade alltså. På 20 minuter precis som han lovat. Jag ville gråta och kräkas av och i glädje när det var klart. (Ljuvlig kombo inte sant?)
"Va duktig du är" sa jag. "Vi är ett bra team du och jag" sa han.
Aaaa det är vi.
Kl 13 ska jag på infoträff på Arbetsförmedlingen...starta eget. Tanken är ännu rätt ostrukturerad men det kan bli nåt bra i slutändan. Ska trycka ner lite stolpar nu. Brainstorma lite. Fixa till tanken lite. Vi gillar när tanken är klar.
Idag lyssnar vi inåt. Okej? Ni är med mig på den va? Om man söker svar och verkligen lyssnar så får man dem. Genom en sång på radion, ett telefonsamtal, en skylt på en förbipasserande lastbil, en känsla. Bara vara all ears. Och tacksam. Då hinner det aldrig börja krisa.
Tacksam!
Eva Dahlgren for queen...are you with me?
Jag vill byta smak i min mun
ishavsblå
som när jag drömmer att jag springer
att jag lyfter
orädd svävar jag så
Jag vill byta doft
till något lätt
ändå fast
som när hösten dyker från klar himmel
bland äppelträd
och det blir kallt
jag vet en man
som hellre än sluta andas sålde allt
och bara försvann
men jag tror man kan
byta vissa delar
som inte fungerar
och bygga sig sann
tänka det
känna det
att jag är...........
fri
att vara den jag vill vara
Underbara människa
Jag vill byta språk
runda sköna ord
inget stort
utom när
ilskan rinner över och jag verkligen behöver tömma huvudet på eld
Jag vill byta blick
rak klar blick
som inte skyggar för något
så du
vet att det jag ser och det jag sänder
det är allt
jag vet en man
som hellre slutar andas än står naken inför en annan
jag vet
stackars han
för nakenhet förenar alla de delar vi döljer för varann
Om du dunkar till mig på benet en gång till med den där jävla McDonaldsballongen så ska ja smälla den för dig. Förstått? Ja, det är möjligt att det är en överreaktion från min sida men SO BE IT! Klockan 14 går vi till mormor.
Pilen illustrerar var jag önskar att jag befann mig i just detta nu. FAN!
Ikväll är det ett aproligt pass. Men jag kommer antagligen inte åka och träna ändå. Slacker satan. Eller jo, vi kommer nog åka men det kommer vara nästan på gränsen till att hinna och så kommer ja vara skitarg för att K sölar med skopåtagning och cykelhjälm och jag får springa runt och leta som en liten hemul efter min träningsflaska...vattenflaska... heter det kanske.
Sen hinner vi precis i tid för att få en biljett till passet och kastar in K på barnpassningen och sen är jag bara så himla jätteharmonisk efteråt. Efter passet alltså. Ja...så kommer det bli.
Och så är det torsdag. Och då kan man ta ett glas vin för att det snart är helg. Om jag orkar.
Och så ska jag se färdigt Dumpa honom (He´s not that into you-rubba in det bara) som ja började kolla på igår men inte orkade se färdigt.
Tröttebutte!
Det känns som jag sett den. Eller så är allt bara oerhört irriterande välbekant och based on a true story? Vad vet jag?
Lilla söta flickan (jag..JA JAG!) som ler mot elaka pojken (pick one) i sandlådan. Elaka pojken som skriker: "Du är ful och dum" och som sedan kastar sand på flickan. Flickan som gråter. Går till mamma. Berättar med tårfyllda ögon och så mamman då, som säger: "Vet du va? Han gjorde så för han tycker om dig!"
Huh??!! Allvarligt! Bete dig grabbjävel!
Näpp, när pojkarna kastar sand på K i sandlådan ska ja gå upp i ansiktet på de sviniga playergrisarna och säga dem ett par sanningens ord.
Du behöver inte gilla min dotter men du behöver inte bete dig som ett as för det. Säg bara som det är: Jag gillar inte dig , vill inte träffa och vill inte "leka" med dig ett skit. Du och jag har ingen framtid.
Så ska ja säga. Till skitungen som inte behagar dyrka min fina unge.
Jag ska lära min dotter allt jag kan i bitchväg. Hon ska ha så mycket skinn på näsan på sin 20årsdag att...eeh...ingen elak pojke...vill..eeh...ha henne...Nä..det blev inge bra. Och fan va oattraktivt med massa skinn på näsan. Som bara hänger i stora klasar...??
Näe inte klasar kanske men i stora sjok?
A men såhär då: Nobody puts baby in a corner. Det skriker jag åt elaka sandlådepojkarna.
Va vare ja sa? Skitsena till träningen nu...*ålar in mig i träningsstass*
Saker man inte ska säga vid möte med potentiella arbetsgivare på jobbmässan
-Du...era tjänster förefaller tämligen ointressanta men kan man få ta en näve godis tack?
-Hur ser det ut på er arbetsplats? Mycket singelkillar?
-Kan man fejsbooka på arbetstid hos er eller har ni fjantat er med att stänga ner det?
- Kör ni halvdag på fredagar?
Så därför sa jag inget av ovan nämda. För jag har idag intagit en mycket seriös approach. Eller jobbar på den i allafall.
Idag skrattar jag åt allt. Rätt trött gissningsvis. Det är inte helt okej att bryta ihop åt Stella när hon kör Hillbillyengelska med en kollega i telefon och ba:
Aaa men you know it took awhile cause I went bajsing at the toilet. I went pooping. Eller allvarligt seriously it was poopränder in the toilet. Not nice.
Fast det rätt så skönt att knalla runt utan tvångströja idag tycker jag. Och sköter jag mig nu får jag vara hemma över helgen också. Frihet. Ingen institution.
Så sö-nygg-äh är jag att jag nästan börjar gråta. Tack Jensa ditt gamla klappmongo för inspirationen till detta enastående inlägg. Jag kan photoshoppa dig om du vill. Med jätte yttepytteliten pillesnopp och gigantiska öron och skitkorta armar och annat taskigt. Vill du det? VAVAVA? Nä just det. Passarej! Jag har valt en passande liten sång till bilden också. De börjar sjunga efter 1 minut typ.
Idag anmälde jag mig nästan till universitetet. Blev jättenervös då jag nästan gjorde det och avbröt hela förfarandet. I might do it ikväll. Vi har haft en kebabkonversation på FB idag. Jorrå. Det händer ju en del får man allt säga.
Vid lunchtid idag samtalade jag med Äckelpäckel-Linda i telefon. Jag hade ingen aning om vad jag skulle hitta på till lunch och människan yppar då följande:
-Tonfiskomelett... -Huh?? Vasarru? -T O N F I S K O M E L E T T sa ja -Men äru äcklig ällä? -Nä, det är gott. Rödlök, oliver, fetaost och sen tonfisk på det. Fast den tar man på på slutet förstås så den inte blir varm -Du är nog det äckligaste jag vet -Hrmph...men skit it då. Du behöver ju inte äta -Näääe, och vet du en sak. Jag är sannerligen väldigt glad för det.
...Får väl prova då...nån dag...men oliver är ju inte jättegott heller...
Tillsvidare, lax i ugn på menyn.
Hej, jag är en tonfiskomelett och jag är anatgligen skitäcklig men den som lever får se
Jag är skengravid. Jag tänker på mat hela tiden fast när jag väl ska äta mår jag illa. Och så är jag nyklippt.
Det var allt.
Överjaget: Hmm..du var allt en putslustig rackare. Kul inlägg. NOT! Detet: Käften! Jag ville blogga nu och nu blev det såhär Jaget: Men sluuuta bråka hörrni det blir så himla otrevlig stämning då. Överjaget och Detet: Amen duurååååå...jävla...jävla...ööh..............................S O P A!
(Jaget går iväg och gråter i köket och väljer ut en slö kniv för lite emo-skära-handled såhär på tisdagsförmiddagen)
Om jag någon gång skulle tvingas välja mellan mammas vinbärskräm och sex är valet självklart. Sexet skulle få stryka duktigt på foten. Så är det bara. Jättepåriktigt!
No need for kyskhetsbälte? (Bild google)
Shit...Cross my fingers att jag aldrig kommer tvingas välja på krämhelvetet och lattjolajban...fan...
Jag har sedan en tid tillbaka börjat knarka. Rätt hårt faktiskt. Jag knarkar FB-quizzer.
När vi träffade ålänningarna på krogen den där onsdagen när Linda var på besök gjorde A ett väldigt tillbakadraget intryck. Han sa typ ingenting faktiskt. Eller väldigt lite iallafall. Stackarn fick ju förstås ingen egentlig chans då tre bekräftelsehoror (som i Linda, myself och As vän S) ideligen gjorde sina röster hörda och avbröt varann för 5 sec of fame eller allt-ljus-på-mig-nurå-LYSSNA! Och A lyssnade snällt och fogligt på oss alla och envar. A höll en laidback profil kan man säga.
Nu har det visat sig att killen är ett riktigt chattgeni. En mästare i skriftlig konversation. Jag är en sån sucker för den här typen av människor. De som kan hålla igång ett samtalsämne i eoner av tid utan att säga någonting egentligen, de som man kan bli "låtsasosams" med och dem som tålmodigt lär en allt om Mumintrollen tillika undervisar i de fulaste ord på finska du kan tänka dig.
Vi har otaliga gånger fastnat på chatten under bakisdagar (och andra tillfällen också) och fullständigt skrattat ihjäl oss åt varann då vi har fått den underbara gåvan; sjukaste humorn EVER av Herren Jesus och de andra (?) eller vem det nu är som delat ut detta och placerat i våra genpoler.
Ikväll hade A gjort ett quiz som hette "Who the shit-fuck are you?" och apflabbet Allan (jooo, ni vet vilket apflabb jag pratar om...det där riktiga apflabbet) var ett faktum då jag läste Herr Mest-tyst-i-kommun-och-på-Ålands´quizresultat:
Ladies and gentleman, I give you As result. Scarely accurate? Låt mig säga så här: Inte så huvudet på spiken. Men roligt. Just därför.
HOLY FUCKING FUCK YOU'RE BRUCE GODDAMN WILLIS WHAT THE SHIT FUCKING DICKBALLS!???!?! YOU'RE THE CRAZIEST MOTHERFUCKER... ALIVE!
IF YOUR MOTHER ASKS YOU TO MAKE HER A GODDAMN SANDWICH YOU SAY FUCK THAT AND DRIVE A CAR THROUGH HER FUCKING HOUSE OR SOME SHIT!!!! GODDAMNIT YOU'RE FUCKING INSANE! FUCK!!! I THINK I FUCKING GODDAMN LOVE YOU, YOU CRAZY SON OF A BITCH, NOW GO BLOW UP SOME TODDLERS OR SOME SHIT!!
Jag tänker lite på hur det varit om FB inte funnits. A hade försvunnit ut i periferin och jag hade blivit snuvad på en rackarns massa apflabb. Det är ju jättesorgligt att tänka så!
Jag säger nattinatt dårå nurå.
/Fröken Hirvenpulli
Translation från finska till svenska ska vara älgfi*** men det är nå vajsing på google translate som översätter till älgpuff???!!
Jag har dock 100% tilltro till A som antagligen gett mig den korrekta översättningen och som även lärt mig att voivitto inte är den korrekta stavningen av smörframstjärt. Jojo..lite finska kan man ju...
När hon guckat runt i min mun en stund och sagt att jag är väldigt duktig på att borsta mina tänder (lite för duktig- VM i tandkött) är det således dags för det årliga mötet med min toksnygga tandläkare Pelle, en man i sina bästa år med fina ögon och klädsamt grått hår. Och munskydd.
Pelle: Hejhej , hur är det? Jag: (stursk)Ska vi ligga?Jo tack bra! Pelle:Och tänderna mår bra? Jag: Mmmm...
(Pelle petar loss med sin krok...eh...eller vare heter och drar igång sitt kokobellotandläkarspråk)
-Saknar 1:8 och 2:8 (Jag är med, visdomständerna där uppe...inget trivsamt minne då dessa skulle avlägsnas)
(Fortsätter)
-Distalt amalgamt (siffror) Buccalt amalgamt (siffror) och sen ska vi se om det finns några kompositer..(pilla...kroka)...rimligtvis...ja där ja...(skrap, rasp och siffror....)
*Tänker kompositer...va fan är det? Tandlossningsbaciller eller? Va fan??!!*
Sen kommer det...Krokar i en visdomstand i nederkäken: "Klonk". Ett OHYGGLIGT obehagligt ekande missljud. Jag blir kall.
Pelle: Ja det är ett litet hål i din visdomstand så vi får ses en kortis snart igen
Jag:Ska vi ligga? Ska det vara nödvändigt?
Pelle: Ja...det blir en kortis på 20 minuter bara. Det är klart vi ska fixa det här, det blir ju inte ett dugg bättre av att vänta vet du... *tittar idiotförklarande över munskyddet*
Jag:Ska vi ligga? Okej då...
He really really wants me, Snygg-Pelle. He got the hots for me. Wanna see me again n´stuff.
Annat tandläkarspråk:
Aj=Borra sönder och/eller "det va fan va det var inge skönt alls med den där luftblåsen på mina blottade tandhalsar"
Oj=Bedövningen tog inte och/eller vänta så ska vi bara avlägsna den där salivsugen från din tunga
För en tid sedan hade jag en extremt skitdålig dag. En sån där dag då man är bräcklig och vek (hatar vek, hatar att vara svag). En sån där dag då underläppen darrar oavbrutet och man ryggar för kramar (för en kram skulle få allt att brisera och det pallar man inte).
Hursom "åkte jag på" en kram jag inte hann med att parera och då var det kört. Tårarna plaskade nerför mina kinder, rösten darrade och jag blev bara så ful...Småögd med smink i hela ansiktet. När det värsta av denna ångestattacken lagt sig började vi prata om vad som egentligen var problemet.
Mr Rationell personifierad hostade ur sig frågan om vad jag ville.
-Vad skulle du behöva i ditt liv? Om du fick bestämma? Vad vill du? -Men va äre för jävla fråga? Det är ju massor med saker... -Ja det är det säkert men säg nåt eller dra igång och rabbla. Vad vill du ha?
Jag gick bakom en kille i korridoren förut som skulle in på kontoret bredvid vårt. Jag stjärtglodde. For no particular reason kollade jag in hans rumpa. Undrar om han såg det? Om han såg i glasdörren var jag tittade?
Jag har inte tid att blogga nu egentligen för jag måste flossa mina tänder. Jag har en hatkärlek till tandtrådsfilandet. Jag blöder som en gris och det kliar som fan i tandköttet varje gång jag gått loss med tortyrredskapet men nu måste jag flossa som besatt för på torsdag är det den årliga tandläkarkontrollen.
Min tandläkare är skitsnygg. Min tandsten är antagligen inte skitsnygg. Hellre tandsten än hål iochförsig. Hellre besök hos tandhygienist än tandlossning. Nä förresten! Hellre vinna på triss och köpa sig ett garnityr känns det som.
Efter tandläkarbesöket på torsdag kommer jag bara ha råd med trätänder i rysk anda. Inte fint. 900 beräknas kalaset kosta. Det är ganska många vinboxar det. Jag får se om jag hinner delge er nåt imorgon för det är minst tre flossningar på agendan samt arbete, omhändertagande av barn, Facebook och träning. Och Tp test...eller vare heter. Glocalnet skulle straffpenetreras med nåt trubbigt föremål tycker jag. Segast uppkoppling! De ska få sina tester uppdaterade och dokumenterade. Jag kan även tänka mig att tillhandahålla en personlig service:
Köra upp dokumentationen i nån valfri anatomisk hålighet där solen aldrig skiner!
That might teach´em...och så går det säkert fortare (om ja så blir dragen baklänges på en liten vagn till huvudkontoret) om jag överräcker testresultaten personligen än skickar dem via cyberpace.
FAN nu tycker ja visdomständerna börjar bråka lite...VAKOSTARE VAKOSTARE VAKOSTARE...???!!
Igår avlägsnade jag steksmöret ur frysen där det legat och gottat till sig nåt dygn, plockade ut 1 st müsliglasburk som stod och hängde på en hylla i kylskåpet och drog igång en maskin tvätt. Utan att fylla på ett endaste litet uns med tvättmedel. Va ÄRE nu då???? Som vi brukar säga...glad att huvudet sitter fast på kroppen. Jag vill ha lingonsylt...och mjölk...Ibland gör man rätt, ibland gör man fel.
Jag: Å ikväll ska ja träna..Guuud va ja längtar. Har ju inte kunnat träna på två veckor pga det där rackarns grisviruset. J: Vad ska du träna? Jag: Bodycombat J: Vad är det? Jag: Kampsportsinfluerad konditionsträning. Skuggboxning och massa roliga kickar och slag J: Vaddå? Slå och sparka i luften? Jag: Aa precis J: Nä det tycker jag inte verkar så bra. Är det inte roligare med judo eller nån annan kampsport?Nåt man kan tävla i? Det där går väl inte att tävla i? Jag: Nääe men det är ju konditionsträning. Jag vill inte tävla J: Nä...för det där måste ju vara jättesvårt att tävla i. Fast alla får ju träna vad de vill förstås.
Okej. Träningsformer som inte går att tävla i går bort då...Tydligen
K har stoppat i x antal dvd-filmer i spelaren så nu får man inte upp luckan. Gnäller inför Ks pappa
Pappan: Men alltså, du får ju skruva isär den. Det är ju inga konstigheter. Sådär gör jag jämt. Jag: Det kan du väl ändå inte mena? Pappan: Nä inte flera gånger om dagen kanske men nån gång i månaden i allafall. Jag: Va? Varför då? Äru rubbad eller? Det är väl klart att du inte gör? Pappan: Ja..eller nä...men en gång gjorde jag så.
Jag kan knappt köpa att detta skett en gång ens. Om man ska stoppa i en skiva och ser att det redan ligger en där så plockar man ju naturligtvis bort den först. Det är så självklart. Jag fattar ingenting. Well it runs in the family då tydligen.
I lördags morse fick jag ett mail från Hunken Jag kände segerns sötma och ansåg att jag vunnit vårt battle (den berömda katt- och råttaleken) då jag struntade i att svara. Jag har ju bestämt att vi aldrig mer ska prata då det bara kajkar ur varenda gång och det har gått bra i ett par veckor faktiskt. Tills nu... För sen blev det kväll och under alkoholens influenser ansåg jag tydligen att det var en skitbra idé att smsa till Hunken. 4 ggr. Då jag under förmiddagen dagen därpå pratade med en god vän i Hunkens hemstad skrädde han inte orden direkt gällande vad han ansåg om mitt klantighetstilltag.
-Men du ÄR ju så kass. Gumman förfan, nu leder ju han... -Mmm ja vet...fast nu ska ja aldrig mer messa honom på riktigt...Och det hade kunnat varit värre vettu. Jag hade ju kunnat ringt. DET hade varit jobbigt!
Går igenom samtalslistorna och upptäcker till min fasa att Hunken givetvis har blivit uppringd vid ettiden på natten...säkert i samma veva som vakten på Harrys föreslog att jag skulle gå hem...
Jag tar det till en annan dimension nu. Så här kan vi junte ha det.
Dagens största provokation var nog att rödspättan var slut så jag fick ta pastagratäng. Det var fel...Äckellunch!
Vi har idag enats om att lyckan är en utopi. Förvisso sant men jag är inte säker på att jag nöjer mig med att så länge jag inte är fullständigt miserabel och olycklig så funkar det.
För det gör det inte. Inte i min värld.
Ro hit med ett rosa moln för fan. Så lyssnar jag på Kent sålänge.
"And I have a feeling, it wasn't that easy keeping a pace like that"
/Yours sincerly heavenly junkie
PS. Fy fan va ja klär i offerkofta. Lite trång över halsen kanske men wtf...
Ska man va fin får man lida pin....pllllllllllllllllllllllrrrrrrrrrrrr och blääh! Håller näsan över ytan dårå så hörs vi ikväll..
Bild från google och JA jag slant lite i piss-Paint och orkar inte ändra men det ska vara ett hjärta runt Johan förstås. SER ni väl?
Det är ju inte direkt så jag lider av narkolepsi KAN jag säga. På heder och samvete och tio fingrar på bibeln och sånt.
Varför kan ja inte gå å lägga mig som vanligt civiliserat folk på kvällarna??!!
VET ni hur trött jag kommer vara i morgon bitti när mobilen larmar för uppstigning?
Ungefär hur trött som helst. Lövvaråsvärfiffan.
Och så händer det ingenting i mitt liv.
Fast 12 december ska jag se Winnerbäck (och Johan Persson den lilla godingen).
Det va la roligt att det händer nånting dårå. Redan den 12 december menar jag. Och hångla med Johan ska jag göra efter spelningen. Och kanske slår vi till på en förlovning.
*Går och slickar lite på min biljett sålänge cause I am deeply in love with den- Vad skulle du rädda ur en lägenhetsbrand-du får bara ta en sak- ööh...låt mig tänka...skojaru- BILJETTEN JU...för att K är på dagis då lägenhetsbranden utbryter faktiskt och det var ju skönt och en himla tur så ja...valet är ju lätt. Biletten biletten biletten*
Så har då äntligen mina vapendragare Tessan och Dirren dragit igång bloggandet igen efter en lång, lång, lång, lång paus. I proudly ånyo present The king and queen of blogging.
Jag har bakat äppelkaka med min treåring. Jag tror att jag gjorde det för att man SKA göra saker med sina barn. Inte för att jag egentligen ville Jag är inge bra på att köra mamma-dotter-häng. Fast jag försöker. Ibland. Men det är i allafall tråkigt. För jag är ego. Och vill vara ifred.
Jag blir svettig och irriterad omgående bara av ett äta en måltid med henne faktiskt. Döm mig gärna men det tröttar mig att se min unge skrika "VATTENLEK" och vara en nanosekund ifrån att hälla sitt vattenglas över tallriken med köttfärs-ris -och-grönsaker och att jag då måste göra en blixtsnabb räddningsinsats för att slippa griserier. Jag vill inte se henne skicka upp fötterna på bordet och hånflina mot mig då lackar jag ur. Jag orkar inte höra böl och gnäll och förbannad klagolåt om allt- jag lovar ALLT- fucking prinsessa på ärten! Känslig! LÄGG AAAAAAAAAAAAAAAAAV! Och jag förstår inte heller varför man måste bryta ihop då Hello Kitty ballongen trasslat sig i docksvagnshandtaget. MÅSTE man grina då?
Jag vill inte ha Mamma Mu och12 000 andra gosedjur i min soffa. Jag vill inte leta mig medvetslös efter fjärrkontrollen till TVn och slutligen hitta den i någon av 14 ICApåsar på Ks rum. Den nya favvoleken är nämligen att packa ner driljoner saker i påsar och sen komma till mig och säga "Hej jag har en överraskning till dig" Jag är inte till mig över den här leken. Heller.
Jag har en högt älskad vän som brukar säga såhär:
"Du är min idol- det är inte meningen att man ska fixa ett barn på egen hand men det gör du".
Fast det gör jag inte ju. Såna här dar är inte mitt hjärta med och jag suckar och blänger och sätter mig och bloggar istället för att leka med min unge som jag inte sett på hela dagen eftersom jag jobbat. Det är inte en bra mor som gör så. So be it. Bajsmåndag. Vi hade roligt en hel timme efter dagis i alla fall. När vi dansade och sjöng till ABBA. Och pussades och kramades. Det är två timmar sen. Men det känns som två veckor sen.
Ett litet Uffe Puffe citat:
"Det finns dagar då jag tvivlar på allt som jag gjort allt det jag ville nå. Man tror man kan räkna ut hur allt ska bli Men man får allt ha en jävla tur och ett spel som är stämt i dur och inte minst min vän, en hygglig fantasi" Man kanske skulle åka ner och kyssa havet en stund. Det brukar rensa.
Nu ska ja äta den förbannade jävla äppelkakan med min dotter. Och ikväll ska jag titta på SkämsTV med Inga-konstigheter-Håkan i Färjan. Och imorrn ska jag ha en lite bättre dag. *Rättar: Mycket bättre dag- en kanonersdag ska jag ha*
Pappahelg=mammamys=afterwork= nicht spotta in da glas för i hällwätte= supa tills klockorna stannar=hångla med snyggt x (hejhej vännen!)=efterfest=dator som drack öl och återuppstod IGEN dagen därpå (fan, har den nio liv min dator eller?)= Död-dödare-Vickie hela lördagen= bara bo på Facebook och div. chattar= kväljningar som smakade friterade krabbklor från dagen innan= inte så gott=släcka ner och sova för natten klockan 21 en lördag= nu får det fan vara bra!
Söndag=längta efter liten=hämta cykel på stan som helt glömts bort=få hem liten och krama på=vilja döda liten en timme senare när hon sabbade dvd-spelaren=slappardag IGEN= feeling terrific= tills jag kom på att jag rivit ut lakanen och måste ställa mig och bädda rent kl 00.14=orutinerat
"Jag kan avslöja att min killkompis är bra på att hångla. Likaså besitter hans gifta kompis denna talang. Hunken från träningen är kass på att kyssas och engelsmän har helt andra förspelsvanor än svenskar".
Ibland känner jag mig bara så fruktansvärt tråkig. *Rättar till nunnedoket*
I måndags dog jag (men idag återuppstod jag- Ibland har man tur).
Nu är jag relativt kurant (minus 12 nysningar per tionde minut) men nu åker lillan på´t istället- Fuck! Jag hade varit hemma klart nu...trodde jag. I måndags började dagen rätt bra faktiskt. Låtsades inte om nära förestående virusattack och det var väl dagens första misstag. Man ska lyssna på kropp, hjärta och magkänsla vet ni väl. Sen barkade det...
Mitt lås till ytterdörren har gett upp för länge sen (går inte ens att få in nyckeln ordentligt- så därför används numera endast sjutillhållarlås i väntan på fungerande annat lås). I måndags lyckades jag dock av gammal vana och av bara farten, låsa det gamla uttjänta låset. Bara sådär. Jag blev mäkta förvånad över tilltaget och tänkte lite såhär: Men oj att det där funka. Sedan kunde jag inte låsa upp igen. Motstod en impuls att fota in hela jävla ytterdörren och gick sen till dagis med mitt barn. Mitt insektsbitna barn kan jag tillägga. Hon har fått otäcka bett under dagis alla skogsutflykter varav ett på halsen utvecklats lite oroväckande- med en röd ring runt, föränderlig, ökande rodnad. *Mamma får fästing och borrelia-panik vilket vid två tillfällen tagits upp med sjukvårdsupplysningen*
Vid lämning:
Jag: Kan ni hålla lite koll på hennes bett på halsen, om hon börjar riva sig och så idag? Dagisfröken: Men nu har hon ju en ring runt bettet i pannan också Jag: Men Gud... det har jag inte ens sett, det ändras hela tiden runt de där betten. Dagisfröken: Det kan vara ringorm. Du får kolla upp det. Så hon inte smittar. Jag: Men det här ju insektsbett...inte ringorm. (Mig veteligen smittar inte insektsbett) Dagisfröken: Ja men kolla upp det och kom tillbaka sen. Bara så det inte smittar. Jag: Grrrr...
Får en tid för min dotter då jag kört isfrostad röst mot rädd vårdcentralstant samtidigt som en vild och galen åkgräsklippare (med förare) far som ett jehu över området jag och K går på så jag knappt hör tanten i telefon och då väljer K att i just detta läge springa och snubbla över en rotjävel. Slår således upp sin armbåge och börjar gallskrika ehuru modern ignorerar strilande svett längs egen ryggrad och på nåt underligt sätt tar kontroll över situationen. Beats me how!
I tell ya people, då tanten frågade om jag tyckte "det var nödvändigt" att få betten undersökta idag så fanns det ju en tid om 20 minuter. "Skulle jag känna mig lugnare då"? Svar ja. "Då skriver jag upp er" sa veka rädda tanten (som tydligen bara delar ut tider om man känner att det är nödvändigt och en tid skulle generera i att man skulle känna sig lugnare)
Hem och luncha hos mor efter läkarbesöket- nej troligtvis inte fästingbett men håll lite koll ordinerade trevlig doktor. Jag somnar med liten trots min hosta från helvetet. Ringer ånyo min hyresvärd efter powernap.
-Är mitt lås fixat? (Numera Oscarsnominerad för isfrost-rösten är jag, naturligtvis...) -Ja -Så bra
Mormor tar hand om liten och jag går hem och överdoserar Ipren och annat smått och gott. (Inget rusframkallande tyvärr, bara förkylnigspreparat- FAN! Jag knarkar alldeles för lite)
Tisdag: Same shit.. eller nä...inte utelåst och inte vårdcentral. Bara däckad i soffa med film och Facebook
Onsdag: Däckad med Film och Facebook och hyggligt rastlösa ben. Snart uppe igen tror ja. Det brukar betyda det.
Onsdagkväll: Definitivt frisk (då jag dööör om jag inte får gå ut härifrån , ut från denna gudsförgätna sunkiga lilla tvårummare). Vem har stökat till nå så gruvligt under dessa sjukdagar?! Den skulle jag vilja ta i örat! Hårt. Eller skalpera till och med för sånt beteende är fan inte okej. Gå hem till folk som knappt orkar stå och bara gå loss, DET är fan ondska.
Saker jag och dotter hamnat i konflikt om ikväll:
1)Med en kladdig godisklubba smetar man inte in undersidan av sina fötter 2)Man åker inte skridskor som Pippi på sina dvd-filmer för då kan man inte titta på dem sen 3)Man börjar inte snora när mamma snart är frisk för då blir mamma pissed off
Dagens roligaste på Fejjan: En full hiss luktar annorlunda för dvärgar.
Å så bjuder jag på lite gåshud med skämsstatus som slår i botten. En liten musikvideo från 1985. Bel Air-brudarna. Jag tyckte de var skitsnygga...! Jag sket i att de var tondöva för de hade så fina kjolar och dansade så tufft. Jag fattar inte att de inte vann.
Igårkväll dog min dator. Vilket ledde till att mina pumpaplantor på Farmville också strök med. Ibland är livet fruktansvärt orättvist.
Idag återuppstod min dator (tur för den!) då jag dragit ut sladdar, tryckt in sladdar hårthårthårt och talat snällt med den.
"Mammas bebis så här kan vi inte ha det", sa jag och så klappade jag lite på tangentbordet, hintade om att det skulle bli en synnerligen otrevlig obduktion där skruvmejslar skulle vara inblandade och då hoppade den igång.
Jag skrämde väl antagligen igång den. Det står säkert inte högst på någons önskelista- en skruvmejselmassaker.
Idag har det inte hänt så mycket. Förutom oerhört djupa diskussioner på FB-chat om alla invånare i Mumindalen. Jag tycker det är helt underbart att få ta del av en historia om en liten, liten, liten, liten pojke som var så rädd för Morran att hans mamma, någonstans på Åland, för några år sen fick tejpa upp en bild på henne på kylen. Syftet var förstås att pojken skulle vänjas och komma över sin skräck för väsande otäcking och följdaktligen vid avslutad terapi slippa sitta bakom soffan då Mumintrollen gick på TV. Till en början vågade han inte ens gå in i köket.
Sturskade sen på sig och kunde avlutningsvis ta på bilden.
Sweet story. Undrar om det var samma skräck K kände när hon fick den mekaniska katten en jul. Det var ett idogt terapiarbete det med vill jag lova. Och det hände att hon gömde den i nån kökslåda. Nu är den hennes bästa vän. Precis som för A som nu önskar sig ett badlakan med Morran på. Helt wild´n crazy.
Jag vet numera att det finns 6 rondeller i Mariehamn och jag vet hur man säger tranbärssaft på finska. För det läste jag på paketet här hemma. Känns bra att han fick googla det då jag slängde mig med finska fraser. Jag vet så mycket mer liksom.
Jag har en go hosta på gång. Ignorerar så gott det går. Bara det inte är "grisis". Orka svininfluensa liksom. Nu sussa grisen. Köra så det tokryker imorrn. Swoosh bara.
Jag har kliat mig så mycket på låret att jag fått ett blåmärke. Ett stort. Som en lårkaka typ. Det är RIKTIGT bra gjort tycker jag *lägger till i mitt CV under övrigt* Undrar om det är nån reaktion på tvättmedlet. Klådan alltså.
Tok-linda "burnade" upp på blixtvisit från Gessleland igår. Så nice. Vi missade tyvärr Martin Sonnebys framträdande för vi kom inte till Björnis förrän vid tiotiden men Magnus hann vi se. När han var klar kom "kidsen" fram till oss. De kom från Åland. Och skulle börja på universitet. Jag vet inte riktigt vad det var som gjorde det men vi connectade hur hårt som helst och hade hur trevligt som helst. Och sen när det stängde gick vi hem till mig för efterfest med allt vad det innebär.
Äta upp 3 kg bakisgodis som vi haft framförhållning nog att inhandla på eftermiddagen. (Trist idag att hitta 3 äckliga kvar i en skål bara. Just doesn´t do it for me) Öppna vinflaska och dricka boxrester Fotografera. Fula bilder. Fula poser. Och rita teckning...eeh?
Okej alla ritar sin kväll..jaaaaaaaaaa...välj en penna...pax för röd...pax för gul...men hörru, seriöst? Ska du måla med brun tusch? Fa-an va fult!
Våra alster kommer antagligen inte ställas ut på nåt flashigt vernissage men det var ju heller inte tanken med skapandet.
Och nu ska vi tolka bilderna
A (som inte hette Jimmy) var under kvällen, natten och tidiga morgonen oerhört fokuserad på inskrivningen vid universitet som skulle äga rum imorse. Jag vet inte om bilden också föreställer S och A med varsin "bertz". Kludden däruppe var ett penntest.
Min tolkning av kvällen: 4 pratbubblor och ett hjärta, Magnus Betnér på en scen. (Borde börja porträttmåla- skulle bli stor)
Längst upp till höger ser kanske ut som bowlingkägglor eller inte fan vet ja (och en liten golfboll) men för vana tolkare av konsten är det säkert inget som helst problem att se att det är Norge Sverige Finland och Åland. Åland ligger ju som bekant inte alls mellan Sverige och Finland utan "efter" Finland dårå liksom.
Under kartan har ja tröttnat på att rita så då hafsadejag bara ihop lite vin och spritflaskor samt ett glas-ska det vara. Fossilen eller myran längst ner i hörnet är en kräfta. Ja, den kanske saknar klor som annars är karaktäristiskt för just kräftor men ja glömde det.
Linda har ritat ett (skitstort) vinglas. Och skrattande mun. Och S läppar för de läpparna gillade vi. Och en läppiercing tror ja. Kinesen i rishatt är inte en kines i rishatt utan Lilla My från Mumintrollen. (Hur dåligt som helst att inte rita hemulen, hattifnattarna och Gafsan, det var ju ändå om de vi pratade mest. Lilla My är bara så 2008.
S har ritat oss 4 framför baren samt baren med 2 bartendrar varav en tydligen var en dryg idiot. Alla bruna kluddar och streck är annat löst folk/pöbeln/random people
Sen blev klockan 6 nånting så då skålade vi i "bakisrör", bäddade upp min ljuvliga bäddsoffa och låg fyrmanssked. Jag vill passa på att hälsa till Stella att 15-16 personer kan bli svårt. 4 funkade nästan men 15-16 pers. det kan onekligen bli svårt.
Aa..näe sen vet ja inge mer.
Linda vaknade av att A försökte få liv i en död S 1 ½ timme efter att vi nattat. Hon bjöd killarna på finaste bakisfrullen (Panodil) och vinkade av boysen som skulle till skolan. Ni hade säkert en rafflande dag killar. Skönt och sitta upprätt och ta in info en dag som denna? Lär ju va!
Jag och Linda sov mest. För vi hade inga åtagande denna dag. Skönt. För oss.
Nu tar tanten kväll. Av nån konstig anledning är jag rätt tömd på energi. Och det känns som söndag.
Alltså hur kan man ha ett flytarliv som ändå är ganska rörigt?
Hur lever man i den vardagen?
Let me tell you: Man bara gör/är/kör! Simple as that!
Godingvänner:
Vi bara vet. Vi vet hur det är. Vi vet inte vart vi ska men vi vet var vi är, vad vi haft och att vi är. Vi förstår. Rätt mycket faktiskt. CRED!
Vi har plockat bort skygglapparna och strutsar bara ner våra huvuden i sanden när det behövs (läs: vid paniksituationer- aldrig oöverkomligt aldrig bestående).
Vi är så kloka. *VAR är priset? Jag får ALDRIG pris...grymtar*
Förundras över att en liten bananfluge-blomfluge-annan-djävla-pissflygfä-insekt-inte fan-vet-jag- i mitt öga förblindar mig eller snarare skapar en grav synnedsättning under cykeltur över stan. Otyg!
Förundras över att kvarglömd plånbok återfinns på ICA ( men förundras egentligen mest över klantigheten att lyckas lämna kvar den i kassan).
Tilltro till mänskligheten. Förundras ånyo, häpnar, baxnar, tackar och tar emot.
Förundras över att jag och K läste Mumintrollen i eftermiddags och det funka. Den var rätt OK. Jag gillade den. Jag HATADE Mumin när ja var liten. Hon älskade den.
Förundras över att jag inte städat badrummet trots att jag får högt älskad övernattningsgäst imorgon. Sanitär olägenhet är en underdrift. Nästan lika äckligt som hunk-idiot-badrummet. Men bara nästan.
Imorgonkväll ska här kräftfestas utan dess like. Vinet ska flöda och skratten ska skapa rutiga magar. Både före och efter Betnér och Sonneby på Björnis. Och under deras standup också gissar jag. Mina killar.
Life is sweet goddammit. *Lägger värsta feta smiley-gubben*
Den enda lilla nageln i ögat: Once in a while hittar man en platsannons som skriker TA MIG! THIS IS FOR YOU! Då äre rätt drygt att överjobba sitt brev vad det gäller stavning och meningsbyggnad för att sen skriva i ämnesraden på mailet att man söker jobbet som "assisten" på Ortopeden. Framförallt då man skrytit om sina talanger i kommunikation i tal och skrift.
Och tack alla ni som ger mig skratt!
Bee brukar hävda att skratt är en lugnande medicin utan biverkningar.
Jag är beroende av den!
Without a doubt!
Och så en gla´låt till best bitch ever (som aldrig kollar mina youtube klipp- nu kollar´u OK??!) ATT vi blir så glada av den. VAD är det? Sjuk äru! (DU är sjuk)
Life works in mysterious ways. Om jag var lesbisk skulle jag gifta mig med henne. Seriöst!
Ikväll tyckte K att hon behövde fler gosedjur i sin säng än de 14 som redan låg där så då tömde jag, under höga suckar och med arga tillmälen om att det fick vara sluttjatat och slutgnällt varenda *piiiip* kväll, alla lådor hon har på gosedjur så hennes säng tillslut var ett stort gosedjurshav.
-Äre skönt? Nöjd nu? -Aaaa, det är skönt men lite trångt.
Really?????!!!
MSN med en kompis senare.
Han: Äru bitter eller? Jag: Aa...typ. Va syftar du på? Han: Din fb-status om trött på unge och önskemål om tvångströja att vagga dig i
Berättar om gosedjursincidenten
Han: Mmm...jag sutta ett garage i väggen igår, gick i tusen bitar men han fattade ÄNDÅ inte att han skulle ge sig Jag. *bryter ihop av skratt* Han: Man är ju för kass Jag: Jorråsåatte, men jag skaffade en och du TVÅ, va vare du inte fatta första gången?
Igår tog jag med min dotter på bio för att jag var trött på livet eller nåt, ja vet inte.
Köper biljett och popcorn utan större krångel (blir tillbakaropad då jag betalar och går utan våra popcorn dock...disträ de luxe) och tar plats i salongen Tjat om godis. Hivar upp tablettask...som är slut då reklamen börjar. Det hon inte hällde ut på golvet.
-Mer godis (gnällröst) -Finns inte mer...du får popcorn och festis här i stället..ÅH, nu börjar filmen, titta va roligt!
(Liten slår händerna för ögonen)
-Det är mörkt och läskigt här-jag vill gå hem! -Näääe...kolla K, där är ju Nicke -Mmm...(lite intresserad men inte till sig i trasorna)
Tittar i 20 minuter.
(Mamman surar över att mobilen ligger hemma så ingen check up on the sms-korrenspondens kan göras. Överväger att knacka på mammorna framför och be dem låna ut en mobil så ja kan kolla Facebook eller nåt)
-Jag är kissinödig
Så otippat
Toabesök och åter i biofåtölj. 5 minuter senare kräver liten att vi ska gå på toa igen.
-Men du kissade ju nyss -Jag måste kissa IGEN! -Grrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr...
Nytt försök att se film
-Jag vill ha mer dricka -Mmm det vill du säkert. -Får jag det? -Nä!
Mamman somnar. Rycker till då liten står på golvet framför mig och säger högt högt högt: -Mamma du får inte SOOOVA -Hrm..eh..näe...*torkar dregel i mungipa* vill du sitta i mitt knä?
Detta faller lilla damen på läppen. Liten i knä samt pappförpackning med popcorn som ganska omgående välts ut i min väska på golvet. Mamman och pojken bredvid har redan lämnat salongen. Vid första toabesöket såg vi dem lämna lokalen utan mankemang. Han tyckte också att det var mörkt och läskigt på bio.
Möter en gammal vän med son då Nicke Fucking Skittråkig och tönten med den gula hatten- filmen är slut.
-Vad har ni sett? -40 minuter av Natt på muséet- sen ville han gå så det var bara att lämna. -Vi har sett Nicke Nyfiken. Eller jag sov lite...när vi inte var på toa...vi ska gå på bio nästa gång när hon är 7. -Låter klokt -Hej -Hejpårej
Fast i ärlighetens namn var det är nästan som att gå på bio med min vän Jenny. Som sitter under jackan när det är läskigt och frågar om hon kan titta snart och om vi ska dricka vin när filmen är slut.
Hej hej jag vill ha en biljett till Oengagemang...160 spänn tackartackar...och äckliga smuliga popcorn för 40 kronor vill jag ha också.
Jag har vaknat på ett solstrålehumör. PÅ TVÄRTOMSPRÅKET. Precis allt irriterar mig.
Det irriterar mig att behöva redigera bloggarna som författades igår Det irriterar mig att hunken är helt jävla dum i huvudet (mm..eller hur va ja hade släppt det) Det irriterar mig att ungen klåfingrar Det irriterar mig att uppkopplingen är slö Det irriterar mig att mitt liv är så tråkigt.
Kan det hända nåt innan ja ruttnar och dör? Och all tvätt också FAN! Hit med mer äppeljuice...
Ikväll utbröt tumult på Stellas logg på Fejjan vad det gällde LWs spelning.
Han kommer den 12.e december- hurra- och hur mycket folk som helst är på (vad annars liksom).
Bonn-Stella frågar om sovplats och jag nämner att min bäddsoffa är 1,40 men känns gigantisk och säkerligen rymmer plenty of people i skedposition. Jag tippar på 15-16 st. Om alla ligger blixtstilla. Vi bollar fram och tillbaka om sovplatser här hemma när en T dyker upp bland inläggen och skriver "12?"
Jag svarar: Jag kan ha gjort en felbedöming då jag trodde att 15-16 pers i skedpose skulle kunna rymmas. Du har säkert mer rätt när du hävdar 12.
T syftade dock på LWs speldatum.
T tappade sans och vett (what a drama!), visste inte vad vi pratade om och rätt vare va skrev han att han bokade biljetter. Till vilka? Inte till mig och Linda väl? Snurr! Fatta min fredagkväll hörrni. Skitrörigt ju...Lägg till en slö FB. No good!
Nä men om man tar en skiiiitstor svälj rödvin (uppenbarligen) i "Jocke-glasen" från whenever we were lovers fast man tror att det är en skiiiiiitliten svälj kvar och tror att det ska gå bra fast man tydligen har ett grymt hål i läppen och spiller ner hela linnet-dåååååå blire inge bra, Framförallt inte om man pratar med en dryg lill-hunk-som-beter-sig-som-ett-arsel-meaning-he´s-not-that-in-to-you, då står man perplex.
Men tänk dig för FÖR I HELVETE! Fan! Man borde fatta bättre än att bara mosa på som en djävla idiot med klantiga omotiverade uttlanden. Aaaaaaaaaaa det borde man. Wish you the best men watch out. Din lilla fjant. Och fast jag skriver detta bittra pissiga inlägg är jag inte bitter. Egentligen. Tycker mest synd om.
Igår vare en sån där riktig framstjärtsdag. När kvällen kom ville ja bara slajsa upp mina handleder, strö salt i såren och pissa på mig själv men jag gjorde inte det. Jag bet ihop. Nä det gjorde jag inte. Förlåt. Ja ljög! (FAAAAAAAAAAAAAN va VEK ja är!) Jag ringde en en vän (två livlinor kvar dårå men det var verkligen inte läge och fråga publiken i detta fall) och gnällde DUKTIGT. Tryckte även ur mig några självömkande tårar men sen orkade jag inte martyra mer. Vi bestämde att idag skulle bli en bra dag. OCh så blev det. The power of mind indeed.
Igår fick jag höra ohyggligt chockerande historier från en kille som jobbat runt på lite festivaler i sommar. Han berättade bland annat om en kille som kört upp en mobil i rumpenstumpen. (Inte noll promille-kille- sicken tomte va? Man blir ju perplex! Minst sagt! Men så full kommer jag ALDRIG bli att jag företar mig nåt sånt- lovar och svär. Det måste väl har varit pengar inblandat va. Vadslagning och skit. Näe.... ja vet inte) Fan vilket kasst partytrick. Don´t try at home kids.
Kramen mina små päronpuréer. Det är dags att dra ut på bus...eller näe...Arbetsförmedlingen...men ändå.
Busar på filten , kittlar varann och skrattar på oss fullständigt då min dotter plötsligt stannar upp, lyfter min arm och utbrister: (så högt att jag anser att barnaga borde återinföras ånyo) "Men mamma här under ser ja lite skägg"...
Vi åker hem.
Det va fan inte mycket skägg och bråka om. Infact så vare så lite att jag sket i åtgärd vid duschen. När min granne kom upp på söndagen (och grina över sin bortsupna mobil) och K väljer att återigen påtala att mamma har skägg under armarna tyckte jag kanske förvisso att det var yttepytte förargligt. Fast och andra sidan så är det skitsamma.
Vi är som en enda stor familj här på gården och delar allt ifrån förstoppning till sexleksaker (OK jag överdrev) så va gör lite tredagarsstubb under armen...fast han har inte hörts av sen dess i och för sig...
Bild: Google. (Ordning i hissen ska det va- herreguuuud!
Jag har en "tvångstanke"-störning-hangup beträffande hissåkning.
Jag anser att det är en självklarhet att man, då man ska åka hiss, annonserar sin destination med exempelvis "pil ner" om man vill åka ner (och "pil upp" om man vill åka upp, självklart).
Dessvärre har jag en bekantskapskrets som alltsomoftast skiter i detta och bara slentriantrycker i väntan på hiss. Utan någon somhelst eftertanke.
Jag: (irriterat) Va gööör du?
Bekantskap: Vad?
Jag: (med Prussiluskan-tantröst) Du tryckte pil upp, vi ska ner.
Bekantskap: Och?
Jag: Jag tycker bara att man kan annonsera vart man ska helt enkelt.
Bekantskap: Vaddå? Så du tror att hissen blir sur nu eller?"Hallå ni står på tvåan och tryckte upp men ska ner, INTE okej...nu skiter ja it"?
Jag: Näääe (tänker ja! Tänk om hissen är vän av ordning. Då står vi där, kanske får ta trapporna eller gud bevare; blir utskällda av hissen som bara: MEN SKÄRP ER, ni underlättar inte mitt arbete direkt, hur fan tror ni jag har det?? Och ni bara krääääver att ja ska åka hit och dit utan någon somhelst rim och reson, och så börjar hissen gråta för den har PMS och ja ni vet...)
Idag inträffade en sån där traumatisk hissgrej igen.
Vi kliver in i hissen och jag trycker på B.
Bekantskap (samma): Men ååååå din sopa vi ska ju till K.
Jag: Ja just ja (lätt stressad)
Hissen stannar på B
Jag: Du måste öppna dörren nu så att hissen tror att nån går ur (tänker: lura hissen fort som fan nu så han inte tror det var en busringning, DET VA JUNTE MENINGEN)
Bekantskap: Ja veeeeeeeeet! (petar upp dörren)
Jag: Puh vilken tur (börjar asgarva) Om du inte öppnat dörren hade vi typ stått här hela dagen i väntan på någon utifrån som skulle åka.
Bekantskap: (bryter också ihop av skratt) Jaaaaaaa! Och när den personen väl kom skulle vi bara: Ååååå, äntligen!! Vi har väntat i 2 timmar! Vi tryckte fel och vi har ju ingen täckning på mobilen härinne.
Sen garva vi åt det hela lunchen...Eller mest ja...Och lite på eftermiddagen skrattade jag åt det också. Det ÄR så himla jobbigt när scenarior spelas upp i huvudet på det sättet. Can´t let go.
Vad mig anbelangar kan man kliva över gränser rätt duktigt och ha glorian som strypsnara runt halsen rätt vare är men var snäll mot hissarna hörrni.... Annars kanske karma kommer och biter er i röven och det vill ni ICKE! Det måste finnas gränser för överträdelser tycker jag. Elevators är också people, typ!
PS. Jag är fortfarande lite sur på hyllan från helvetet så det inlägget har tagit paus.
Alltså det har varit lite mycket nu. Bloggen får stå tillbaka då tankarna löper fullständigt amok. Tur för er kan ja säga. Det verkar inte klokt någonting. Går liksom inte att sätta på pränt.
Jag ska bli en god mor med start nu som inte blir arg när barn klättrar och ramlar och skrapar upp hela sidan och inte slutar gråta förrän det gått två timmar. Jag blir inte heller arg då barn tar ett chips på morgonen och tycker att hon bara ska ge fan i det fast det är jag som glömt ställa undan påsen. För en sån mamma är jag inte. Från och med nu.
Min hunk (nääe...inte min dårå men typ så) fyllde år igår. Jag pratade med honom på lördagnatten. Oklart om vad. Eller nä, ja vet va vi sa på ett ungefär men minns inte om vi kom fram till nåt. Nån lösning liksom. Nån plan. Jag har skitmycket medaljer i lucka och tycker att man borde få göra utandningsprov innan man blir betrodd med mobil eller chatkonversation. Men det gör inget. Det löööser sig.
Ångesten är som vanligt fet på måndagar. Inte pga alkoholintag och blurriga minnesbilder bara utan mer för att jag inte vet. Jag vet ingenting! Tänk mål! Vad vill jag???!! Det är ju bara och önska, hur svårt kan det vara? Vad är hemligheten liksom? Nu är det dags att börja spela spelet "Mitt liv". Jag sätter reglerna (och ställer frågorna samt ger svaren) så det kan rimligtvis inte bli fel.
Ikväll är tanken att jag ska blogga om hyllan från helvetet. Nu back to The office och köra så det ryker. FOKUS!
Det är en ny era mina vänner. Life is a highway och ut med det gamla och in med det nya...och in med tvätten i tumlaren så vi har lite underkläder att sätta på oss igen...aa...eller alltså vi bär ju underkläder nu också...fattar ni väl!
