Skylldigsjälvdetvardusombörja

Idag skrattade jag gott då en väninna berättade om en go gubbe på en mataffär.

I kassan stod han trött och irriterad och hade någon annans unge i vidrighetsålder (3-18?) fladdrandes runt benen och sin kundkorg på ett mycket ADHD-aktigt sätt. Ungen gav sig inte och barnets pappa sa inte ifrån och lyfte inte ett finger för att stoppa förehavandet.

Gubben tröttnade till slut och fällde helt resolut ungen med ett snitsigt krokben då han blivit varvad tusen gånger. Ungen skrek och pappan blev vansinnig.

-Vad sysslar du med? skrek pappan

-Håll ordning på ungen och lugna ner dig, han är mjuk vet du, tog nog ingen större skada. Jag tänker INTE be om ursäkt.

Kind of childish men skoj och jag hade såååå velat sett det där!!