Jag kan inte lyfta mina armar.
Jag är helt slut i lår och rumpa. Mina armar brinner. Min saggiga pannkakssmetsmage känns platt...känns sa ja.
And don´t we just love to hate triceps och bicepsövningar.
Diktatorn på scen körde skiten ur hela gruppen idag tror ja.
-Mesa inte med benböj- djuuuuupare!
-!6 till!
-Kööööööööööööööööör!
(Tänker: WTF? SEXTON? Vi har ju gjort tusen. 16 till är en omöjlighet att överleva)
Fast det är rätt gött när svetten rinner längs hela armarna och man börjar tänka att döden skulle kännas som en befrielse.
Well. Imorrn kommer det bästa. Det som gör träningen värd!
Att vara tvungen att rulla ur sängen och stappla fram de första 40 minuterna med sargade benhinnor och svullna vader, att inte kunna hosta eller nysa utan att man tror att mjälten sprack eller nåt.
I love träningsvärk! Kom snart älskade vän.
Synd att ja slog sönder min vänsterarm på combaten igår. Så kan det gå när man inte är kontrollerad i sina rörelser...asch...det som inte dödar...
Jag förundras ändå över min kropps totala förfall. På bara ett par månader (4) i träningsvila blev man en jäkla mes som har lite att ta igen kan man säga.
Virus don´t you come round here no more! Hör du mig? Skit på er alla baciller! Var god stör ej!
Jag har varit på ICA idag...Snyggo jobba...I will tell...ikväll.
Nu är det hämt av räka och en stund i lekparken...oj så skoj...*undrar om min brutala sarkasm och ironi genomsyrar dessa rader*
Mengapa Indra Perasa Bukan Pengukur Suhu Yang Handal
3 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar