tisdag 21 april 2009

Ett inlägg om en snel hest

Jag har en vän som ser det som sin livsuppgift att roa mig.
Och det gör han. Han kan få mig att skratta så jag nästan kräks
*Söker för att jag trivs med att kräkskratta*



kl.

5 kommentarer:

  1. Sten, Professionell Druid21 april 2009 kl. 14:02

    Livsuppgift vet jag inte, jag känner mer att det är ett kall, en uppgift som jag motvilligt fått ansvar för. Du vet ju själv hur ofta jag klagar på att det är jobbigt att få folk (speciellt dig) att skratta. Men jag gör det, jag följer mitt kall likt lärljungarna följde Jesus.

    SvaraRadera
  2. Vickie21 april 2009 kl. 14:10

    O du almighty. Jag bugar och bockar ödmjukt inför din storhet och för att du tar din uppgift på allvar. Ber också om ursäkt för att du får kämpa så för att framkalla ett ynka litet leende från mig. Jag är så tillknäppt som person men är medveten om problemet och jobbar med det

    SvaraRadera
  3. Stefan af Dworf, Druidlärling21 april 2009 kl. 14:13

    Sten, kan du komma över till mig runt 17:30, jag skulle också vilja kunna få den där Vickie att skratta som du gör, ty jag dyrkar marken du går på, nästa torsdag tänkte jag även börja dyrka marken Vickie går på, tänkte lixom så att man skulle bjuda henne på middag och ett skratt, men är lite nervös. Tänk om hon säger nej, därför vill jag ha all hjälp jag kan få av dig Sten...

    SvaraRadera
  4. spaceylisie22 april 2009 kl. 10:55

    Alltså... Vad är det där med "hest"?! Första killen från Närke jag kände (för drygt 10 år sedan) pratade om att det var en "liten hest". Därefter har de där sabla "hestarna" rullat in kontinuerligt och häromdagen sade sambon samma sak... Att det var en "hest". Kan ingen förklara "Hestgrejen"?!

    SvaraRadera
  5. Vickie22 april 2009 kl. 12:15

    Ja du Spacelisie- beats me! Va faan äre med den där hesten egentligen? Jag skrattar iallfall ihjäl mig åt att den är KLAD och inte ser ut att vara helt med i matchen:)

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)