Equilibrium

Med risk för att låta snuskigt positiv: Faan va ja gillar livet.

Det är det där perfekta vintervädret ute, lagom kallt och härligt snöfall. Jag har varit på en alldeles underbar promenad. Det känns och ser ut som barndomsvintrarna gjorde. Ojoj- nostalgi coming up.
Har haft några bräckliga dagar men sen vänder ju allt rätt, det gör du ju alltid och jag känner mig så tillfreds.

Såg Sanna Bråding i "Du är vad du äter" igår och grät en skvätt med henne i slutminutrarna när de sammanfattar allt som skett och hur långt hon kommit.
I hennes liv handlade det om att balansera upp tillvaron. Hon var obalanserad på rätt många plan och jag kände igen mig så. (Ööh...nu knarkar ju inte jag så mycket men rutiner och självkänsla brister ju rätt ordentligt emellanåt).

Att få balans på alla plan i livet är en riktig utmaning men när man väl har flytet är det ju så sköööönt. Hennes coach/terapeut gav henne en ask på slutet med orden: Jag vill att du tänker efter vem som är mest betydelsefull och viktig i ditt liv. Du får 5 sekunder att tänka ut det- jag tror att jag har svaret i asken. I locket fanns en liten spegel.

Det ska man ha med sig tycker jag för det är viktigt att inte glömma bort det där.
Det är klart att vi är viktigast i våra egna liv. Vi måste ju ta hand om oss först för att vi ska sen ska kunna ta hand om och finnas för andra.

K älskar att gå "blassgång" i lekparken.
När jag lyfter upp henne och hon börjar sin balansgång framåt likt en miniballerina med tungan rätt i mun stöttad av min hand kan ja tänka att hon har många såna promenader framför sig. Förhoppningsvis med stöttning då och då men ibland på egen hand.
Jag ska finnas så mycket jag kan för henne då yrseln sätter in.

Nu ska ja luncha och sen ska ja slipa tapetskarvar en stund. Pulkasväng vid två-tiden med liten raring och mysfredag med underbar vän i afton.

Hope you´re fine too mina små kräftstjärtar
(Dagens craving: Skaldjur)