Bara vara

Igårkväll hade jag en sån där kväll.
När allt bara flöt.
Jag och mina tankar varvades med samtal med mina nära och kära.
När vi bara pratar om ingenting och allt. Bara va.
Jag var nytränad med en go omelett i magen (även om jag glömde fetaosten) ett glas billigt vitt ur boxen. Bara vara.
Bara vara är nog det bästa uttryck jag vet.

Jag tenderar ofta att slås av avundsjuka på bitar av folks liv.
Jag vill ju plocka russin! That´s me.
De som har tvåsamheten och familjen. Det vill jag också ha. Va fränt det vore.
De som är kära och lever i en tvåsamhet utan barn, vilken grej! Att man inte visste att leva. Fast det gjorde man väl...på nåt sätt.
De som reser och far och upplever..inte jag ett skit men jag skulle vilja ha erfarenheten, inte nödvändigtvis göra det.
De som är lyckade i sina karriärer och tjänar pengar. Bara äga! Bara köra på! Näe förresten, jag tar tillbaka. Skit i karriären men hit med stålars.
De som vet vart de vill och har ett driv- DET vill ja ha mer av. Undrar om ja nånsin kommer veta vart jag ska?
De som utstrålar en styrka och ett lugn imponerar på mig-hmm...work it work it!
De som alltid har nåt klokt att säga och som kan göra det ödmjukt och i den vevan kommer med inspiration och tips som är omvälvande. My mission. Framöver.

Undrar om någon är avundsjuk på mig och mitt liv?
Undrar om folk tänker på mig som lyckligt lottad. Känns ju befängt. Men tänk om.
Mitt liv är ju visserligen gott! För det mesta. Så dumma puckon som inte vill ha mitt liv!
I live!

Å så en låt som gör sig bättre DUKTIGT remixad, men skit i det.