Det blir aldrig som man tänkt sig

Kasst valborgsfirande på Stora Holmen.

• Ingen ponnyridning
• Inga djur på plats ännu överhuvudtaget. När kommer alla getter och kaniner och skit?
• Välbefolkat på perrongen till Lilleputte-tåget, ÄR vi mitt i Stockholms rusningstrafik...näe, men man kan tro´t...
• Stora klappmongon till ungar som regerade gungställning, sandlådor och allt annat. Ålder 6 och uppåt är vidriga åldrar.
• Förbannade heliumballongförsäjare överallt. Min unge grät och betedde sig som faan. JA VILL HAAAAA EN "HELLÖKITTUH-BALLONG" (Hello Kitty) i omgångar. Typ 5 omgångar. Mamma gav sig inte. Grinar man efter grejer blir det inge. (Stolt och stark)
• Falskspelande blåsensemble, lät som om de drog igång och stämde sina instrument på plats.

Jorå så att...
Kvällens roligaste var att min pappa fick tvångstankar på väg över bron som går över ån.

Ja måste hålla hårt i min cykelnyckel i byxfickan när ja går över, annars kanske ja får för mig att kasta i den. Och tur att vi har parkerat cyklarna längre bort annars kanske jag skulle gå här med den och få för mig att kasta i hela cykeln.

Hela familjen: Vaaaad? Varför?
Pappa: Ja vet inte...jag tänker så när jag tittar ner i vattnet. Att jag måste kasta i något.
(Som liten ritade han bara eldsvådor...nåt är kajko in da head kanske)

Cykeltur hemåt. Min bror prejjar tonåringar som skjutsar i möte på fullspäckad cykelbana och skrattar ondskefullt då de vinglar och får stanna.
-Moget sa ja
-Aa men vaddåro, varför ska JAG stanna för dem, de kan väl stanna för mig...

(Jojo...va fyllde du sa du...34?)

Sen skulle jag och min bror hinka vin men vi backade och tog raincheck för vi var sega.
Jag somnade 20.30 vid nattning av K cause I am not a partyprincess.
Men ikväll SKA ja va partyprincess! Nu packa litens grejer för övernattning hos morföräldrar.

Häppåer...