Och så en sjukdom till

Guuuuud va trevligt vi hade igår. Tacos och vin och prata till långt in på natten.

Sov gott i en säng utan att en liten människa sparkade mig i ryggen. Det var skönt att slippa just den biten men nu längtar jag ihjäl mig efter henne.

Vid frukost imorse börjar plötsligt världen spinna och jag känner att mina ben domnar.

Jag: Faan va märkligt jag mår, är det här nån suspekt baksmälla eller?

Tessan: Näe tror du det- det var ju inte speciellt hårt igår

Jag: Näääe ja vet, måste lägga mig lite tror jag

Några minuter i Tessans sköna säng, svimningskänsla och sen: Den berömda flämta/svälja hysteriskt-känslan

Upp ur sängen som ett skott, fångar min spya i händerna men lyckas inte rädda varken mina kläder eller Tessans hallmatta.

Har spyseans hela förmiddagen och genomlider överdjävliga magkramper.

Ringer pappsen som lovar att hämta mig då det värsta blåst över.

Tessan har inte uppdaterat mig på sin eventuella kräkstatus men ja vet att hon kämpade mot de osköna magkramperna när ja åkte hem.

Jag går idag på Lactiplus och hoppas att de snälla mjölksyrebakterierna nu är i full gång med att spöa skiten ur de elaka rackarna. Kväljer inte så farligt längre såhär vid 18-tiden och har fått behålla lax och ris. Va vare här? Nån matgörgiftning eller?

K blir kvar hos mormor och morfar inatt med. Tomt!

Hur va eran helg?